fredag 20 oktober 2017
Headere16

Friskvårdsbidrag - ett system fyllt av frågetecken

Om du jobbar i den Svenska gymbranschen har du säkerligen stött på termen ”friskvårdsbidrag”. Detta bidrag är en skattefri förmån som företag kan ge till sina anställda. Men det finns ingen lagstiftad skyldighet för arbetsgivare att erbjuda friskvårdsförmåner. Det är upp till varje arbetsgivare att besluta både om denna förmån ska finnas och till vilket belopp.

Denna löneförmån innebär att vid företags köp av friskvårdsrelaterade tjänster behöver inte företag betala några sociala avgifter och inte heller någon moms. Vidare slipper den anställde, som utnyttjar denna form av löneförmån, att betala någon inkomstskatt. Exempelvis har företag x en policy som säger att företaget betalar (oftast mot kvitto) 2 000 kr per år för att medfinansiera de ”friskvårdstjänster” som den anställde vill utnyttja.

Den Svenska gymbranschen är självklart positiv och tacksam över denna möjlighet men samtidigt visar det sig att även negativa delar kopplas till systemet med friskvårdsbidrag. De flesta företag har ingen koll på hur friskvårdsbidraget utnyttjas och om det ger en faktisk hälsoeffekt. Istället visar undersökningar att friskvårdsbidraget blir en form av en ”rabattcheck" för de som ändå skulle lägga pengar på exempelvis ett gymkort. Det leder inte till att de riskgrupper på arbetsplatserna som behöver börja träna och ta tag i sin hälsa faktiskt gör så.

Reglerna kring vilka tjänster/produkter som ingår under benämningen friskvård är väldigt vagt och ibland otydligt. Att kalla något ”friskvård” har kunnat innebära allt från att företag har anordnat körsångslektioner för sina anställda, att lära sig Salsa dans till rena gymkort. Skatteverket baserar sitt agerande vad som ska ingå i begreppet friskvård och vilken summa som är avdragsgill från det som kom fram i Regeringsrättens dom den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998). Detta var alltså 16 år sedan och mycket har hänt sedan dess. Från början uttrycktes det att endast ”enklare former av motion till ett ringa värde” skulle ingå. Men idag erbjuds det ytterst avancerade former av motion på gymmen och nya betalningsmodeller utvecklas vilket gör att ett gymkort kan kosta allt mellan 2 - 10 000 kr på ett vanligt gym. Domen från 2001 har inte hängt med i utvecklingen. Därför blir det en ”luddig” situation där tolkningarna kan skilja sig. Ett exempel på detta är att inköp av hälsoappar är avdragsgillt men utnyttjande av hälsocoachning via en webbtjänst är skattepliktigt. Detta baserar Skatteverket på att de anser att en app är en ”enkel” tjänst och webbcoachning är en ”avancerad” tjänst.

friskvardsbidrag aa

Samma ”luddiga" tolkningar figurerar kring frågan om där finns ett maxtak på hur mycket ett företag kan ge ut i ett årligt friskvårdsbidrag. Tidigare har det inte funnits något övre tak utan det anges med en begränsning på ”en personalvårdsförmån som är av mindre värde”. Men vad är egentligen mindre värde? Tidigare har det funnits ett riktmärke baserat på "vad som kan anses vara av mindre värde är vad ett årskort på en ordinär motionsanläggning på orten kostar”.

Nu har dock Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) skapat en dom som kanske blir ett nytt prejudikat. Ett fall togs nyligen upp då en sökande ville göra en delbetalning på ett gymmedlemskap genom att utnyttja 4 000 kr från sitt friskvårdsbidrag. Gymmet i fråga tog ut en årsavgift på 14 000 kr per år och då ingick även tjänster som relaxavdelning, träningskläder och hälsodrinkar. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i sin helhetsbedömning att detta medlemskap ”klart faller utanför gränsen för vad som utgör skattefri personalvårdsförmån av enklare slag”. Därför kunde man inte använda friskvårdsbidraget på 4 000 kr som en delbetalning på den årliga totalsumman av 14 000 kr. Tolkningen av detta bör innebära att ett gymkort som har en årlig kostnad på 14 000 kr eller mer "är inte av ringa värde” och ska därför anses vara en skattepliktig personalförmån. Men däremot ett gymkort på en summa på 10 000 kr per år skulle kanske anses vara en skattefri förmån?

Men ännu viktigare att konstatera är att Skatteverket anser att bedömningen av uttrycket ”mindre värde” ska gälla för varje personalvårdsförmån för sig. Att få en personalvårdsförmån i form av exempelvis frukt och hälsodryck på arbetsplatsen påverkar inte en anställds möjligheter att få en skattefri förmån kring kostrådgivning av mindre värde. Ett skattefritt träningskort på en motionsanläggning påverkas inte av att arbetgivaren erbjuder förmån av fri massage osv.

Med andra ord kan du som gymägare sälja på den anställde ett gymkort, en näringsriktig matlagningskurs, 25 massagetillfälle, två kompletta hälsotester samt åtta olika motivationshöjande föreläsningar för en totalsumma av exempelvis över 35 000 kr per år – det kvalificerar sig ändå som en skattefri förmån ”av ringa värde”. Detta beroende på att man bedömer varje personalvårdsförmån för sig. Det viktiga är att dina kostnader för varje aktivitet följer de ”normer” som finns på din ort. Exempel när det gäller massagebehandling och fystest menar skatteverket att varje tillfälle inte bör överstiga en kostnad av 1 000 kr.

Sista ordet kring allt som systemet med ”friskvårdsbidrag” innefattar lär inte vara sagt. Inte minst eftersom systemet exkludera de som inte har en arbetsgivare – studenter, de med sjuk- och aktivitetsersättning och pensionärer. Vi följer utvecklingen med spänning.

Björn Johansson

Fler och fler gymägare känner att det är tufft att ensam försöka sig på att driva ett framgångsrikt gym. Det är nästan omöjligt att vara expert på allt som krävs. Det tar tid att kunna lära sig av alla sina misstag och ännu längre tid att ta reda på vad som gjorde ett annat gym så framgångsrikt.

Lösningen är istället att anlita en mentor med lång erfarenhet, nytänkande och färdiga verktyg som du kan implementera direkt. Söker du en mentor? Kontakta Björn Johansson idag - en av Nordens ledande konsulter inom affärsutveckling.

Email Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Våra partners