Print this page

Vill ditt gym vara med och förbättra folkhälsan?

Vi är snart framme vid att 2/3-delar av all sjukdom kommer från livsstilsrelaterade anledningar. Stillasittandet ökar, konditionen har aldrig varit sämre, fetman når nya rekord och allt fler lider av stress, sömnbrist, upprepande oro och ångest. 

Folkhälsomyndigheten presenterade nyligen resultatet från sin årliga hälsoenkät. I denna enkäten har Folkhälsomyndigheten frågat ett nationellt urval av 40 000 svenskar i åldrarna 16–84 år om hur de mår. Svarsfrekvensen var 42 procent.
 
Som vanligt överskattar Svensken något enormt sin egen syn på sin hälsa. Mer än 70% anser att de har "ett gott allmäntillstånd” och upplever att de har en god hälsa. Att det inte riktigt är så bra - vet vi från exempelvis från studien från Gymnastik- och idrottshögskolan om Svenskens kondition. Den visar att från 1995 till 2018 har andelen vuxna svenskar med hälsofarligt dålig kondition ökat från 27 till minst 46 procent.
 
Malin Kark, utredare på Folkhälsomyndigheten, menar också att det finns oroväckande hälsotrender, framför allt om man jämför med den första undersökningen som kom 2004. Och då handlar det bland annat om Svenskens viktökning. Fetman ökar i alla åldersgrupper och bland både kvinnor och män. I årets undersökning angav 16 procent att de är feta, vilket är en ökning med en procentenhet sedan förra året. År 2004 var motsvarande siffra 12 procent, och tittar man 30 år tillbaka, uppgav endast 5 % att de var feta.
 
Baserat på Folkhälsomyndighetens beräkningar, finns det direkta och indirekta samhällskostnaderna för fetma och övervikt som motsvarar 7 400 kronor per år och invånare. Det handlar om ökade vårdkostnader och förlorad produktion. Fortsätter rådande trender förväntas samhällskostnaderna öka dramatiskt. 
 
Och det finns fler rapporter som stödjer konstaterandet att övervikten ökar. Från Intelligence Watch kan vi i deras rapport "Äter vi ihjäl oss – Mattrender på tvärs mot hälsa och hållbarhet” läsa om att fetma är den enskilt största riskfaktorn bakom typ 2-diabetes, men ökar också risken för hjärt- och kärlsjukdom, stroke och olika cancerformer. Omkring 5 procent av alla dödsfall globalt relateras till fetma. Dessutom ger fetma en sänkt livskvalitet.
 
Men det är en sak att konstatera fakta och en annan att göra något konkret åt situationen.
 
Lokala politiker vill påverka
En del politiker (speciellt på lokal nivå) försöker agera mer konkret. För vem ska egentligen betala för den sviktande folkhälsan? Ska vi fortsätta att höja våra skatter eller kan samhället se till att det förebyggande arbetet mot ohälsa stärks. Kan samhället börja arbeta efter en actionplan med målet att ha en ”nollvision" när det gäller fetma? 
 
De lokala politiker som ger sig in i debatten försöker agera efter målet att just deras region ska ha "Sveriges friskaste invånare". Vända trenden som går mot ökad övervikt och fetma. Vinsterna för invånarna är tydliga - baserat på en förbättrad livskvalitet och ett minskat behov av vård. Självklart sparar regionen också pengar. Detta eftersom av alla vårdkostnader går omkring 80 procent till vård av personer med kroniska sjukdomar, 60 procent av dessa sjukdomar går att förebygga.
 
Från politiker ser vi förslag som exempelvis:
* Alla kommunala instanser bör följa de råd Livsmedelsverket ger förskolan, grundskolan, gymnasiet och fritidshem i skriften "Bra måltider i skolan”. Det innebär bland annat - sälj inga söta bakverk, läsk, glass eller godis i skolkafeterian, utan nyttiga mellanmål som smörgåsar, frukt, grönsaker och yoghurt. Servera mer grönt och fisk, men mindre rött kött och chark i skolmatsalen. Ha schemalagda pedagogiska och miljösmarta skolluncher som gör måltiden till en del av undervisningen.
 
* Våra riksdagsledamöterna bör verka för att Sverige inför kött-, fett- och sockerskatter och/eller höjd matmoms för att styra och minska konsumtionen samt att skatteintäkterna används till riktade satsningar för bättre skolmat och bättre måltider inom äldreomsorgen. 
 
* Det bör införas allmänna folkhälsoundersökningar som ökar möjligheterna att nå ut med information och förebyggande åtgärder, i synnerhet till de svagaste socioekonomiska grupperna där ohälsan är störst.
 
* Alla som kan bör stimulera rörelse för barn och vuxna – i skolan, på arbetsplatserna och i stadsplaneringen. Ge stöd till idrottsföreningar och idrottande även i högre åldrar.
 
Är ovan förslag bra eller dåliga? Här har alla säkerligen sin åsikt men det viktiga är att politikerna vill vara konkreta och försöka ta processen från ”ett konstaterande till faktisk handling”.
 
Påverkar ditt gym folkhälsan på er ort?
Ska vi verkligen få en effekt på en bättre folkhälsa gäller det att vi ser insatser från tre parter:
* Individen måsta först och främst ta ett eget ansvar för sin hälsa.
 
* Samhället kan på olika sätt agera med förebyggande åtgärder.
 
* Privata aktörer måste skapa effektiva koncept som ger lösningar som håller långsiktigt.
 
Och som en viktig privat aktör finns gymmen. En fantastisk mötesplats med mycket kompetens där man dagligen kan ge individen den support man behöver. Men som Henrik Beyer tidigare konstaterat i olika artiklar på GymBusiness.se finns det stora utmaningar. Tyvärr saknas ett nära samarbete mellan statliga och privata aktörer, även om båda parter har samma målsättning - att öka människors fysiska aktivitet. 
 
Att ett gym är en privat vinstgivande aktör behöver inte vara ett hinder för ett framgångsrikt samarbete med kommunala och statliga myndigheter. Ett närmare samarbete mellan en aktör som drivs av vinstintresse och en myndighet kräver dock en vilja från berörda parter. Och att man litar på att alla har samma slutmål - att ge berörda individer den stöttning de behöver för sin livsstilsförändring.
 
Ett enkelt första steg är att få igång en dialog. Har just ditt gym någonsin bjudit in några beslutande politiker för att diskutera regionens folkhälsoproblem och hur ni kan vara en lösning? Har ni regelbundna samtal med de läkare på er ort, som dagligen möter patienter i stora behov av kunskap och support kring hur man förbättra sin hälsa? Svarar ni nej på båda dessa frågor - då är det dags att agera. Speciellt om ni vill vara en aktör som verkligen kan ge er stads invånarna den hjälp de så desperat behöver.
 
För nu är det dags att sluta konstatera och istället gå över till praktisk handling.
Rate this item
(1 Vote)
Björn Johansson

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Latest from Björn Johansson

Related items